Jag kom just hem från bio. Jag visste inte riktigt vad filmen skulle handla om, jag mest hängde med mina vänner. Bara att Pans labyrint skulle vara en magisk, fantastisk och välgjord vuxensaga. Jag hade dock ingen aning om att filmen skulle vara så molande svart. En grym berättelse från Spanska inbördeskrigets slutskede, där en riktigt ond förgörare ställs mot det oskuldsfulla och samtidigt rättskämpande barnet.
Jag hatar vanligtvis filmer med bloddrypande våld, men fastän den här filmen är bland de våldsammare jag sett på länge, är den mycket bra. Det som utspelas i den mytiska "bredvidvärlden" där Pan regerar, låter ana både ett avlägset hopp men också den undergång som Spaniens antifascister faktiskt gick till mötes i dåtidens inbördeskrig. En hemsk film med många tolkningsmöjligheter. Men hemskt bra.
onsdag, februari 28, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar