Egentligen tycker jag att det börjar bli aningen tjatigt med alla tjuvlyssnade samtal som det relateras till i alla lägen.
Men idag satt jag bredvid en dam på bussen vars mobilsamtal jag blev helt absorberad av. Sluta läs om ni är lika trött på tjuvlyssnat som jag.
"Ja personalen mår faktiskt skitdåligt. Hon är alldeles för svag. Och då blir det att hon bestämmer helt fel saker, och kommer med olika bud vid olika tillfällen. Jag tycker verkligen synd om dem. Vad ska de göra. Ingen vet varken ut eller in och samtidigt blir hon ju så lätt förbannad att ingen vågar säga åt henne. Svea du vet, hon börja ju grina och gick hem häromdan. De har försökt prata med henne men hennes man har visst cancer så det är visst ingen som vill."......."Men hur länge har du haft peruken då? Men så överdjävligt kan det väl inte ha blivit. I två veckor? Gick du till samma frissa? Men blir det inte svettigt, du har ju jättelångt hår. Vad säger Klas då? Han kan väl inte separera för att du har färgat håret! Hjälpte det inte att bleka efteråt då? Vadå lossna. Du menar att håret håller på att ramla av?".... "I alla fall så ska dom försöka få henne flyttad, kanske får hon va på adm. Ja att dom liksom löser det med att sparka henne uppåt ...."
Mer än så hörde jag inte. Jag gick av. Skulle köpa köttbullar på Ica.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh jag vill veta mer!!! Vad hände??? Klas... gjorde han slut??? Håret... hade det ramlat av??? Du måste se till att hamna bredvid henne igen så vi får veta!!! Nu kommer inte jag att kunna somna... jag undrar och undrar och undrar... hmmm... peruk... sparkas uppåt... adm...?
Ja visst blir man nyfiken. Man undrar ju vad som hänt med den där människans hår. Och vilken typ av arbetsplats som nån av de där eller båda, kanske, jobbade på. Och att att babbla på sådär på bussen! Fascinerande.
Skicka en kommentar