fredag, mars 09, 2007

Pojkarna i huset


Mitt hus befolkas företrädesvis av män i åldrarna nitton till tjusju. De är genomgående förtjusande. Cocos är till sig. Har du sett honom på trean mamma? Guuud så söööt.... Jo, säger jag. Honom har jag sett. För det har jag nog. Utan att ha en aning om hur han ser ut. Jag vet att de är stiliga och välklädda och söööta de här pojkarna, men jag kan för mitt liv inte lägga deras ansikten på minnet. Jag har förstått att de känner igen mig, tanten på tvåan. Och de hälsar så artigt ute på gatan. Jag avskyr att verka snorkig. Så nu smajlar jag upp mig mot alla trevliga små gossar i kvarteret och säger hej. Vilket har föranlett en del brydda miner. Alla vackra ynglingar kanske inte bor i mitt hus. Jag kan tänka mig tisslandet: Den där kärringen, är hon klok eller. Brukar hon hälsa på dig också?

6 kommentarer:

L8-Lee sa...

Guuud va kul ! Helt rätt att va galna-hälsnings-damen !

L8-Lee sa...

Hi hi, nu gick d att komentera ! Jag höll på att bli tooookig när jag fick skriva om allting 4 ggr & ändå så försvann skiten jag skrivit... nå nå... bra att d funkar nu !!! Tjing

Stina sa...

Vad kul att du kan kommentera igen. Jag har saknat dig!

Maria sa...

Dina bruna ögon är svåra att stå emot även för en ung pojkspoling!

Stina sa...

Du är snäll du Maria. Som säger så snälla saker.

L8-Lee sa...

"leende guuuuldbruuuna öööögoon ..."