Idag när jag kom hem från jobbet märkte jag genast att någonting inte var som det skulle i lägenheten. Jag bromsade upp i hallen och vädrade med nosen. Var där månne en skurk som brutit sig in och som bäst höll på att stjäla mina dessertskedar i nysilver? Kanske inte så troligt med tanke på att dörren var ordentligt tillbommad när jag låste upp och stövlade in i min paradvåning. Jag gick misstänksamt från hörna till hörna och kunde inte upptäcka spår efter intrång eller skadegörelse. Jag läxade upp husspöket av bara farten eftersom det brukar vara det som hafsar omkring när det är känningar i atmosfären. Men spöket höll sig stilla. Då såg jag vad det var. Vad som ändrade totalbilden av min så ingrodda egensfär. I en fullkomligt obegriplig morgonhandling hade jag bäddat sängen. Fastän jag inte kom ihåg det måste det ha varit jag som åstadkommit något så extraordinärt sällsynt. Jag börjar tro att det är dags att lägga in mig på ett retreat. Husgasten får hålla ordning själv ett tag.
4 kommentarer:
Ja bäddning kan ju skrämma slag på vem som helst ;)
Ja jag vet. Scary. Grattis i efterhand förresten, hörde att du fyllt och då kom jag ju på att det var så dags.
..väldigt scary...frapperande ohövligt att visa upp en bäddad säng för en ganska nybliven singla som slänger sina kläder i en hög i badrummet när hon kommer hem o när tiden är inne trillar ner i den (nästan) ALDRIG bäddade kungadottirbädden!
Kungadottir Stella! Tack för att du är en slarvsingla av samma design som hippien från Vasastan. Bilden är med som ett sorts bevis för det att det ofattbara faktiskt kan inträffa. Om det nu inte är en fantombild.
Skicka en kommentar