Liza på jobbet berättade entusiastiskt hur hon lagt sig åtta häromkvällen, läste en bra bok en god stund och sov sedan hela natten för att vakna UTVILAD när klockan ringde. Det måste jag härma förstås. La mig klockan nio, läste tio minuter och sov sen som en sten. Till 04.13. Då var jag tydligen utvilad. I mitt kvarter är det knäpptyst på natten. Bara lite rassel från råttorna som inventerar soptunnorna. Annars lugnt. Och svart. Inte ens husspöket bökade omkring (jo det är sant, jag har ett). Bra grogrund för att tänka konstruktivt. Jag började tänka på Ros som ska flytta till LA. Sen kom jag in på jordbävningarna, som är rätt vanliga där alltså. Och gängbråken, och fågelinfluensan som muterar och utplånar Kalifornien och Stockholm. Och var jag inte i pratigaste laget på den där tillställningen häromkvällen? Drack lite mycket kanske. Att man aldrig kan skärpa till sig. 05.10. Och Irak sedan. Va hemskt! Och så ensam också. Ingen som vill ha mig, klart som korvspad. Elräkningen! Betalade jag den? Vad är det för FEL på mig???
Vaknade med mobiltelefonen i ett krampaktigt grepp halv sju. Hasade till toaletten och spegeln. Såg en riktig fräsching. Tro mig.
torsdag, januari 18, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åå vad jag önskar att jag kunde få vakna utvilad!!! men just nu försover jag mej bara hela tiden & möter det där stressade spöket i spegeln snabbt innan jag är tvungen att spurta iväg till pendeln....
Ja visst är det hemskt! Men kanske blir det lite bättre till våååren.. Då blir vi pigga, glada och sötnosiga igen.
Hoppas.....
Skicka en kommentar