Jag är en sån som stannar framför röd gubbe. Om jag någon enstaka gång känner mig lite äventyrlig, kan det hända att jag först ser mig om hundra gånger, och sen går mot rött. Då klarar jag livhanken med minimal marginal, eftersom det ovillkorligen kommer en bil i hundrafyrtio från en okänd riktning som jag inte uppmärksammat och som hysteriskt tutande nästan kör ihjäl mig.
Så om ni ser en liten dam på trottoaren, som bara står och står, fastän det är bilfritt i hela kvarteret,då är det jag. Som väntar på Herr Gårman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar