Doris och Barcelona

Idag är det lördagen efter tråkiga fredagen. Lördagen är betydligt bättre. Jag och Annie lovade varandra igår när vi satt på Teaterbaren och åt tapas att vi skulle ägna HELA lördagen åt läsning av Doris Lessings självbiografi del 2. Den ska vi ha läst till på fredag, då det är bokcirkeldags. Båda är vi tidsoptimister av stora mått. Jag har ett antal mindre begåvade undanflykter till mitt försvar för att jag ännu inte börjat läsa, Annie ligger aningen bättre till, tror jag. Så lördagen behövs för hårdkörning i läsfåtöljen.

Jag har gjort lite andra grejer också idag. Först sov jag till halv elva. Sedan brunchade jag med Cocos i tre timmar och sedan köpte jag en stickad poncho på rea som jag tror är nödvändig för de svala nätterna i öknen. Nu har jag glott in i datorn ett par timmar och snart måste jag fundera på middag. Men sedan.....

För övrigt heter inte Teaterbaren så längre, utan Barcelona, vilket en servitör i artonårsåldern tillrättavisade Annie om när hon undrade om hon kommit rätt. Det kan så vara, men vi urtidsödlor kommer nog tyvärr att fortsätta säga Teaterbaren av det enkla skälet att det var så den hette i vår ungdoms gladaste vår. Och det värsta är att vi nog kommer tillbaka, för vi ÄLSKAR vår teaterbar.