Kommenterandet på bloggen kan ta en vart som helst. Jag har köpt två billiga reakoftor på indiska och kände mig föranledd att kommentera inköpet enligt följande i ett sammanhang som verkligen inte hade med varma tröjor att göra:
Det finns ingenting som fäller som luddiga, till viss del mohairprocentiga koftor från indiska magasinet. Man kan ha hur många klibbiga luddborttagare av rullmodell som helst, man är luddig i alla fall. Särskilt luddig är man på sina svarta t-shirtar.
Ibland förundras jag över min egen klokskap. Vilken observans, vilken precision, vilken stringens. Jag är mållös.
måndag, januari 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
...jag brukar också förundras över hur klok u smart jag är...när jag passerar stora spegeln i hallen brukar jag säga..men hallå! Vad du ser kloook ut...vilken lysande intelligens du utstrålar! Tack säger jag u går vidare!
Ja vad gjorde vi utan hallspeglar! Det är så fantastiskt att kunna konversera in i sin spegelbild. Man får så mycket vettigt sagt och svaren är helt enkelt de bästa.
Jag ser det som självklart! Du är ju stringensen själv... om man jämför med... låt oss säga... -mig!
Gulle-dig så snällt! Men du har välan också bra svar-på-tal! Om du inte är nöjd, gör som Stella, passera hallspegeln och få nytt självförtroende.
... jag strösslar med en omåttlig mängd tankspriddhet bara... eller kreativitet som jag kallar det!
Skicka en kommentar