Trycket och jag

Jag har lite högt blodtryck. Det är det västerbottniska arvet, säger min bror Jonas lakoniskt. Ja, det kan så vara. Vi är en hjärtkänslig släkt. Så jag kollar trycket regelbundet och äter blockare. Till saken hör att jag som många tryckare med mig, blir lätt échaufferad när jag ska ta trycket. Jag känner hur jag pumpar på onödigt energiskt därute i väntrummet. Så numera försöker jag ta det lite lugnt innan jag ska till doktorn. Ta god tid på mig, promenera makligt, titta i skyltfönster, tänka på något trevligt. Sist gick det inte så bra. En timme innan jag skulle lämna jobbet gick brandlarmet. Jag är tyvärr utrymningsledare. Det innebär att man ska kränga på sig en självlysande väst och ställa sig i lämpligt hörn och lugnt men bestämt mota ut alla etablissemangets besökare. (Jag jobbar på en inrättning med i snitt fyratusen besökare om dagen, bara så ni förstår.) Så värst fattad kände jag mig inte. Visserligen var det inte tal om rökutveckling, men när larmet går ska alla ut och stämningen blir lite lagom hysterisk.

När jag stressat iväg till doktorn satt jag och försökte magandas i väntrummet. Vilket skämt! Gissa hur bra det gick. Min söta lilla doktorinna tog trycket tre gånger och ordonnerade sedan en långtidsundersökning. Det innebär att man har manchett och pump på kroppen ett dygn. Det är inte farligt men aningen besvärande. Utrustningen tickar och piper och väser med en viss regelbundenhet när den går igång. Man blir tvungen att förklara sig.

När allt var påkopplat och fastklistrat promenerade jag till jobbet. Tog fram protokollet som ska ifyllas under dygnet. Jag bestämde mig för att "leva som vanligt" men ändå försöka hålla mig hyfsat lugn. Jag satte mig till rätta vid datorn och började jobba. Då gick brandlarmet. På med västen, schasa ut besökarna, skrika i falsett åt de som gick in i stället för ut, räkna in medarbetarna, förklara för kreti och pleti att byggnaden måste utrymmas fastän vi inte den här gången heller såg några lågor. Det var en elledning som klippts av under ett byggjobb i källaren.
Dagen därpå ringde jag till doktorn och fick en tid för uppföljning. Jag ska få komma dit på måndag. Wish me luck!