Jag vet att jag tjatar om samma saker hela tiden. Men det här med teve-serier, som för en gångs skull är sevärda, det går inte att förbigå.
Efter Gynekologen blev det Föreställningar. Dansksvenskt. Idén är genial. Att låta betraktaren ta del av samma föreställning flera gånger, men ur helt olika perspektiv. Aktörernas perspektiv. Det är som när man var student och skulle jämföra klasskamratens föreläsningsanteckningar och inte kände igen en stavelse. Helt olika upplevelser av samma föreläsning. Detsamma gäller Föreställningar. Det är som om skådespelarna spelar i olika pjäser, lever i olika världar, fastän de befinner sig i samma rum. Alla som någongång skilt sig eller separerat, kan lugnt förvissa sig om att kallsvetten ska rinna till i igenkänning. Din sanning är inte min och fatta din idiot att det är min sanning som är den rätta. Lite så kan jag tycka att det sipprar mest hela tiden, fastän mycket mer sofistikerat och artikulerat. Och skådespelarna, de är mycket bra där de sitter uppkrupna i intervjuscenerna, med uppdragna knän och trassligt hår. Och försöker förstå varför det blev så krångligt alltsammans.
(Lånad bild!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar