Midsommar - igen

Så är den här igen då, en av de mest pretentiösa firardagarna i den svenska kalendern. Midsommarafton! Ljuvligt och krampaktigt. Sommaren ligger för våra fötter med förhoppningar och drömmar men vi måste likväl klämma ur oss den intill mantrat obligatoriska frasen: Och tänk nu vänder det, nu går vi mot mörkare tider igen. Ja tänk! Svårmodet smyger upp bakom stugknuten men det skira ljuset tar över och vi lockas att skratta ljust och förtröstansfullt och det nordiska tungsinnet får anstå till en annan dag.
Lull går just ut genom ytterdörren med klirrande kassar. Ut till skärgården där kamrater och flintastekar väntar. Ros ska göra likadant, Cocos ska göra likadant. Kanske. Om hon inte är hemma med mig och glor på CSI box 3. Jag ska inte till skärgården. Jag ska vara kvar i Vasastan. Oh du underbara midsommarstad! Vi som är kvar har taggat ner totalt. Äter pizza och glor på teven. Kanske tar vi en promenad på Drottninggatan. Vi går till den enda affären som är midsommaröppen. Daglivs på Kungsholmen. Och köper kanske rentav en sillburk så att vi har något salt till rackaren som ska ner i strupen lite senare. Dragspel, blommor, umgänge och dans. Det är också underbaraste underbart. Men det får bli ett annat år.
Senare tänker jag berätta om midsomrar jag minns. Då kanske jag kommer att nämna dagens också. Jonas och jag ska nämligen titta på när midsommarstången reses på Skansen. Excentriskt!