Envis, feg, tjurskallig och lite pimpinett. Svårtillgänglig men hängiven. Det är beskrivningen av Nijaska. En vanlig ridskolehäst från södra Stockholm som kunde hoppa högt och springa snabbt bara hon ville och vågade.
onsdag, mars 04, 2009
The meaning of life
Det har gått en vecka sedan jag kom på något att prata om. Och det har fortfarande inte hänt någonting särskilt. Förutom att jag tagit en spruta mot hepatit A fastän jag inte ska åka bort. Vilket oerhört spännande liv hon lever hon därborta, tänker ni nu. Fortsättning följer.
Ha, ha. Ja det verkar lite segt här och där, men din blogg kära Baronessan sprudlar som vanligt och piggar upp. Jag ska rycka mig själv i nackskinnet och piggna till, tänkte jag. One of these days.
Äää va faan, klart man ska va lite seg emellanåt Stina, vi kan ju se framemot att vi snart (one of these days) kan sitta på min balkong & dricka drinkar i sommarsolen eller nått :) Ta du dina sprutor i lugn å ro ;)
Ja, om man inte har tråkigt ibland, så vet man ju inte hur det känns när det plötsligt blir roligt ...eller? Var det inte nåt sånt han sa, den förnumstige Alfons? Fan vet, men det ligger kanske nåt i det ändå ... i så fall kommer vi ju känna en JÄTTESKILLNAD så småningom (förhoppningsvis rätt snart) - å de blir ju hur kul som helst!!!
Men du, vad ska du med hepatitsprutan till undrar jag också... nån hemlig reseplan? Sardinien kräver inte nån sådan, tror jag i alla fall. Annie Pannie
Hej Annie Pannie! Hepatit-sprutan var något så dödens trist som en påfyllningsspruta för 455 kronor. Så att skyddet håller sig i 25 år. Så jag ska inte flyga till Marocko i dagarna, tyvärr. Sardinien, Sardinien! Jag har allt tjuvkikat på de magnifika vyerna. Mmmmmm.....
Käraste Stella det gläder mig att vi är två segisar i bloggvärlden. Men nu är det vårvindar i luften så kanske, kanske att vi piggnar till och grabbar tag i våra tangentbord igen. Kram så länge!
9 kommentarer:
Det verkar torka lite överallt. Men så tråkigt så att jag går och tar sprutor utan att jag behöver har jag inte. ;-D
Ha, ha. Ja det verkar lite segt här och där, men din blogg kära Baronessan sprudlar som vanligt och piggar upp. Jag ska rycka mig själv i nackskinnet och piggna till, tänkte jag. One of these days.
Äää va faan, klart man ska va lite seg emellanåt Stina, vi kan ju se framemot att vi snart (one of these days) kan sitta på min balkong & dricka drinkar i sommarsolen eller nått :) Ta du dina sprutor i lugn å ro ;)
Jag blir upplivad på momangen. Sitta på din balkong, åh jag älskar balkonger. Friluftsliv med en cosmopolitan i handen. Det är vad det är.
Ja, om man inte har tråkigt ibland, så vet man ju inte hur det känns när det plötsligt blir roligt ...eller? Var det inte nåt sånt han sa, den förnumstige Alfons? Fan vet, men det ligger kanske nåt i det ändå ... i så fall kommer vi ju känna en JÄTTESKILLNAD så småningom (förhoppningsvis rätt snart) - å de blir ju hur kul som helst!!!
Men du, vad ska du med hepatitsprutan till undrar jag också... nån hemlig reseplan? Sardinien kräver inte nån sådan, tror jag i alla fall.
Annie Pannie
Hej Annie Pannie! Hepatit-sprutan var något så dödens trist som en påfyllningsspruta för 455 kronor. Så att skyddet håller sig i 25 år. Så jag ska inte flyga till Marocko i dagarna, tyvärr. Sardinien, Sardinien! Jag har allt tjuvkikat på de magnifika vyerna. Mmmmmm.....
..jag är så seeeg att jag kommenterar mina egna samt andras blogginlägg flera gånger om...
..istället för U blogga!
Käraste Stella det gläder mig att vi är två segisar i bloggvärlden. Men nu är det vårvindar i luften så kanske, kanske att vi piggnar till och grabbar tag i våra tangentbord igen. Kram så länge!
Skicka en kommentar