onsdag, november 05, 2008
Novemberbegär
Idag på bussen kände jag doften av florsocker. Mitt i ångorna av avgaser, yllerocksvettiga herrar och fuktiga andedräkter. Då blev jag hysteriskt sugen på semlor. Tyvärr lever vi i en strängt bakverkstraditionell kultur där man inte skönjer semlorna i konditoriernas skyltfönster förrän framåt annandagen. Shame! Jag blir tvungen att hålla mig. Semmelbak står trist nog långt över min förmåga. Jag får trösta mig med en lussebulle så länge, eller vad säger fröken Maria?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag är djupt chockad, men du och endast DU har all dispans på att inmundiga bakverk innan säsong! Jag säger till när första semlan når min hökblick! Själv håller jag hårt i kamelhårsullstren och håller på min konditorijungfrudom!
(jag fick tag på en GIIA-bakelse som jag precis ska inmundiga, med en kopp te! Vi ses imorgon... det är tomt utan dig ska du veta!
Tack Maria! Jag saknade dig över vinglaset igår också, hoppas du har det toppskönt hemma hos mor och far. Skönt att veta det där med den personliga dispensen. Jag kommer att utnyttja den. Ses på onsdag, då är jag på plats hos er igen.
Jag tänker att om du köper vanliga släta bullar o litt marsipan samt vispadgrädde på sprayflaska o sedan rör ikring marsipanen med grädden, gröper ur de köpta släta bullarna, lägger i marsipangrädden o sen spritsar spraygrädden över o lägger på locket du först skurit av de köpta bullarna o sätter det på toppen o SEN duttar du på FLORSOCKER! Vipps så har du en Semla!
(men det förutsätter att du har florsocker hemma för annars funkar det int)
Ha, ha. Tanken har nog slagit mig, kära Stella. Men det tråkiga är att de hemgjorda aldrig blir riktigt lika smaskigt fetsockerfluffiga som de köpta. De DYRA köpta alltså. Åh vad jag kom på igen att jag vill ha semlor. Det kanske blir hemsnickeri ändå.
Skicka en kommentar