Nej då. Jag har inte rymt. Men det har kommit av sig lite med bloggandet på sista tiden. Jag har en del att stå i. Jag ska bli svärmor, på riktigt. Nu är det dags för BRÖLLOPET! Åh min lilla Ros ska gå och gifta sig. De unga tu har fixat allt själva. Egentligen behöver jag inte bli så här uppjagad att jag inte hinner skriva på bloggen. Men så är det ju det här med klänningarna. Eftersom alla klänningar i stans butiker är direkt fula och dessutom kostar skjortan, så har jag bestämt mig för att sy. Både till mig och till Cocos. Jag är ofta en bekymmerslös figur. Men det gäller i allmänhet innan jag har påbörjat mina projekt. Nu har jag påbörjat projekt sömnad. Det började på NKs tygavdelning. Där har jag varit fyra gånger vid det här laget. Jag har köpt metervis med tyg. Sidentyg. Det är oerhört vackert där det ligger i en hög och skimrar. Snart ska det bli vackra klänningar. Jag ska bara klippa till mönstret först. Och fodret. Jag visste inte att man måste ha klänningsfoder. Nu vet jag det. Det var tjugofem år sedan jag sydde sist.
Man får till varje pris inte skvätta vatten på sidentyget. Det blir fläckar då som aldrig går bort. Det visste jag inte heller. Vi få snyfta i våra näsdukar, Cocos och jag när vi ska bli sentimentala. Inte sitta och dregla ner våra klänningar. Vi kommer att bli ohyggligt snygga! Så här ser det ut just nu. Spännande fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar