Golgatavandring

Jag ska strax stå i en aula och säga uppmuntrande saker inför 700 personer. Sjuhundra! Vojne, vojne. Det är en rysligt stor aula. Med en lång, lång sluttande trappa som man måste gå nerför innan man kommer ner till scenen som man sedan ska äntra och stå och torrsvälja och hoppas på att ens värdesentenser når fram till auditoriet. Fy för den lede. Jag kanske ska gå hem i stället? Tunnelbanan ligger åt samma håll. Eller så inte.